Kimito, jipii!

Ljuvliga Stenmo, Kimito! Efter en lång och tråkig bilfärd är vi då "hemma" igen. Detta är vårt andra hem, här är man mitt i naturen. Vår tomt kuperad terräng, bergsknallar, stenmurar som min man har byggt och kämpat med nu i snart 5 år. Då blev stugan färdig, 1:a maj 2004. Vi har en liten, vacker insjö (Lago di potten) som min man oxå jobbat mycket med. Stenlagda gångar ner till vattnet mm. En liten gäststuga (Baracco) som förra sommaren fick terrass, alldeles intill lilla sjön. Här på denna backa är svärmor Anni-Alina född och uppväxt hos sina morföräldrar. Redan 1939 flyttade hon till bl.a Viborg efter att ha studerat till farmaceut. Men vi har funnit "våra rötter" här, studerat Kimito historia och kunnat litet sätta oss in i hur det var här då när A-A var en liten tösabit. Själv är jag så imponerad av livet förr i världen. Då morfar fick sin första glödlampa, som bara han fick använda, kanske läsa katekesen högt för dom andra på söndagarna. I ladugården användes brinnande pärtor som belysning. Ja, tiden har gjort sitt, men när jag lyssnat på svärmor samt läst de ljuvligaste skildringar om tiden då för närmare 100 år sen så undrar jag om dom inte var lyckligare förr, på ett helt annat sätt.