Hemma igen.

Imorgon blir det Madicken's och "vännin C", kul!
Så kul livet kan vara ändå! Tungt med resandet men när man väl packat upp och ögnat genom "dödsannonserna, fy mej!", satt på bastun, haft en trevlig pratstund med grannen Gun, ja då blir man återställd igen. Jag längtar ju efter barnbarnen och hoppas få se dom snart. Alla har sitt att stå i med men vi är i alla fall nära varandra nu. Igår hälsade jag på en tant på Kimito åldringshem och fick låna en bok om livet på Kolars, som jag skrev om här tidigare. Vilken härlig känsla att besöka människor som varit med förr och som blir så glada för ett litet besök. Må aldrig vi mista förmågan, att bortom oss själva se. Att kunna motta och älska, att kunna hjälpa och ge (nånting ditåt).