Idag kontakt med ett par vänner som följer min blogg, dock utan att lämna spår efter sig, det driver mej att fortsätta skrivandet tills vidare.

Det känns som jag sku gå igenom nån sorts identitetskris, som dom här bilderna får symbolisera. Den första min rock från Gina Tricot betyder här, nu och framåt. Ett svagt och förmånligt sätt att litet "hänga med". Vad som döljer sig innom rocken (då jag är där) kan vara kraftigt varierande, allt från en i själen "evigt ung" till en gammal förklädd fjolla. Rocken är skrynklig men jag själv ännu mera. Den känns skön och täckande att kura ihop sig i, i den kalla världen. Den liksom omfamnar mej då jag går ut.

Bild ett har en stark dragningskraft på mej. Där och just där vill jag fira jul! Ett stearinljus på bordet, eld i spisen och snörikt yrväder till utedasset, wau! Natures gift with blessing! Litet kämpande , eller mycket i denna atmosfär skulle vara en salig stress jämfört med nutidens jäkt. Om jag har levat förut, för 150 år sen så måste jag ha varit lycklig. ja, detta var en story om Gina Tricot och jag tror inte saken skulle ändras nämnvärt fast det skulle vara Odd Molly eller Guess.