Det bästa med livet är väl nog att man inte kan förutspå så mycket. Mitt i allt händer och sker sådant man inte haft en aning om. Som att nu idag, på självaste vändagen få två nya vänner på besök (skulle ha varit tre men Anders blev sjuk). Vi har träffats på datorn, så vi har varit vänner en tid, men idag var det första mötet. Mycket positivt och något att se fram emot i fortsättningen! Så underbart att få mera vänner här i Kimito, nya grannar, nya berättelser. Jag hör till dom som gillar historier från gamla tider, en tid då man själv inte fanns men gärna hade varit med. Dom som idag vilar på kyrkogården, som gick här före oss var dom som lade grunden till vägarna vi kör på, marken vi trampar på. Alla nya bekantskaper har någonting på lager av vad dom hört och lärt av sina förfäder. man blir liksom "släkt med varandra", livet är kort och "redan de gamla grekerna trodde sig leva i nutid". Vi må "strula och stressa, rådda och fajtas", vad har det för betydelse egentligen, om en tid är vi själva ett minne blott! Tack Sonja och Harry för att ni hälsade på, nya vänner och ändå inte obekanta!!
5 kommentarer:
Ser nästan ut som om du o mamma Sonja kommit överens om vad ni skulle ha på er idag!
Ja visst, vi verkade vara tvillingsjälar, som om vi alltid känt varandra! Så visst finns det fördelar med datorerna, fast man "bannas" i dom ibland! Måhända ni blir flera ännu som besöker oss här på Grönkulla!?
Ja det kan det säkert bli om vi är där samtidigt!
Men hej Stina, har sett på din blogg o den är så fin. Såg ju halsbanden som ser ut som ett hjärta, jag har mitt kvar som jag fick av dej för längesedan,har det på mej nu som då o då tänker jag på dej. Ha det så bra,vi hörs.
Snälla, Tack för kommentaren "anonym"! Synd att du inte skrev av vem det är, sku vara kul å veta, Tack! PS. Tänk att mina halsband fortfarande används, roligt!!! Hälsning: Stina.
Skicka en kommentar