Det var en oförglömlig dag igen, en pärla till i mitt "lyckoband" som jag brukar säga om alla dagar man aldrig glömmer. Utsökt mat, min flicka är en hejare på exotisk mat, gott till kaffet osv. Det var "fem före" att jag inte åkte motorkälke själv på isen, men började frysa och kom av mej, synd! Men min man åkte och naturligtvis dom två äldsta barnbarnen med sin pappa. Willson har aldrig i sitt ett-åriga liv fått så mycket motion som idag, han sprang efter kälken som ett jehu, runt , runt så örona stod rakt opp i luften. En finfin dag, så tack för den mina kära!
1 kommentar:
Hej Stina!
Trevlig blogg-sida du har! Nu har jag kollat in det litet, men får gå in igen nu då jag vet om den!
Tack för idag, för vår förtroliga pratstund, alltid skönt att få prata "av sig" emellanåt!
Ha det gott!
Vi syns och hörs!
Kram
Skicka en kommentar