En vecka senare...................................

På en vecka händer mycket! Min man flög ner för trappan förra söndagsmorgonen och bröt revbenen på vänstra ryggsidan. Trappan var isbelagd och det visste han inte när han stegade ner med sin morgonkaffe. Smällen jag hörde var enorm, trodde jag skulle gå i bitar innan jag såg att han var vid liv. Det har för hans del varit en plågsam tid men nu betydligt bättre om än inte bra.

Svärmor, 103 år, vistades här på ön, på Labbnäs pensionat några dagar tillsammans med sin syster Harriet som fyllde 91. Jag var på kalaset och följande dag skjutsade jag tanterna till Hannahemmet i Dragsfjärd för att hälsa på släktingar. Det var riktigt kul, så jag var med dom hela dagen.

Vännen och min mans småkusin skjutsade hem "grand Old Lady Mamá" till Kottby på fredag kväll. Sonen kunde inte för revbensbrottet, jag inte heller med min glaukom och därav försämrade syn.

Måndag blir "flyttdag" upp till Vasa igen. Så nu är sommaren då verkligen slut och det är tråkigt. Den har varit så fin, en massa svamp och bär och trevliga små happenings hela tiden (inte bara sjukdom och elände, oh nej!). Idag hade vi matgäster, Antte och Pepe från Tappo. I morgon ska jag ännu på kvällsvisit till kompisen Sonja. Får träffa hennes dotter som kommer från Sverige.