En fas i vårt liv läggs bakom oss igen. Efter snart 6 år här uppe i Vasa har vi blivit helt hemmastadda och t.o.m fattat att vi bor naturskönt och på lugnt ställe, så att flytta ett par hundra meter känns jättebra. Följande hus, några steg. I morgon kommer nära och kära hit och hjälpa oss flytta möbler och tyngre saker. Mitt kära barnbarn Nicolina stannar hos mommo några dagar sen och hjälper till . Mommo har svår artrit och orkar därför inte kliva och klättra för knänas skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar